Så avgick då Anna Sjödin. Jag förstår: det är bättre att fly än att illa fäkta, speciellt om man fäktas mot en dörrvakt. Har någon människa i Sverige någonsin fått rätt mot en dörrvakt när det stått ord emot ord i en polissak om våld eller misshandel?
Det finns säkert dörrvakter som sköter sitt jobb bra, visst finns det, men det är också en kår vars rykte solkats betänkligt av våldsamt uppträdande och svinaktigt sätt mot människor.
Fråga bara runt lite bland människor som under de senaste tjugo åren rört sig ute i krog och klubbsvängen i någon stad med gott om dörrvakter. Jag tror alla kan berätta minst en hårresande upplevelse orsakad av någon eller några dörrvakter.
Visst får dörrvakter utstå spott och spe och provokationer, men man kan undra vad som i det stora hela är hönan och vad som är ägget när det gäller bråk mellan vakter och gäster.
Men nu har vaktkåren fått en fjäder i hatten när en av "de utvalda" starkt medverkat till att en SSU-ordförande avgått. Vad som är rätt och fel i den här saken lär vi nog aldrig få veta.
Men det kändes på något vis som om Anna Sjödin var dömd att förlora redan på förhand, med både en dörrvakt och polisen mot sig.
Jah Hollis
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar